Stormvarning!

Stormar är ett naturfenomen som omges av en hel del mystik, men som till en viss del även för med sig verkliga följder som stör vår vardag, till exempel elavbrott. När stormen river i träden och vinden viner runt knutarna är installatörerna som arbetar i Åbo Energis kontrollrum på vakt eller kanske redan på väg för att reparera stormskador, så att alla hushåll har tillgång till elektricitet även i stormigt väder.

 

Inom meteorologi avses med storm en vind som blåser minst 21 meter per sekund. Mätningen görs mitt i den dånande stormen i 10 minuter. Vindhastigheten kan alltså områdesvis vara ännu starkare. I praktiken förekommer stormvindar endast i samband med vidsträckta lågtryck i Finland.

 

– Typiska höst- och vinterstormar är relativt lätta att förutse, medan oväder under sommaren är svårare att förutse, berättar meteorolog Pauli Jokinen på Meteorologiska institutet.

 

Enligt Jokinen kan stormar i normala fall förutses redan 3–4 dagar på förhand, och ibland kan man till och med förutse en storm en vecka på förhand. Vindhastigheten fastställs vanligtvis när stormen närmar sig och stormvarningar som utfärdas gäller oftast följande dygn.

 

Meteorologiska institutet har även en jourhavande meteorolog som områdesvis ger närmare information om stormarna.

 

En hel del erfarenhetsmässiga antaganden hör samman med stormar. Ett av dem är att stormar främst skulle förkomma på nätterna. Så är det dock inte. Jokinen tror att känslan av att det stormar mer om nätterna beror på att stormen dånar mer när hemmet annars är tyst. Statistiken stöder dock inte det här påståendet.

 

En annan allmän uppfattning är att stormarna skulle ha ökat den senaste tiden.

 

– Stormarna varierar periodvis och till exempel under 90-talet förekom många kraftiga stormar. Statistiskt sett har 2000-talet faktiskt varit en lugn period, Säger Jokinen.

 

Statistik som samlats in under en lång tid berättar även att det inte har skett betydande förändringar i stormarnas styrka.

 

I Egentliga Finland är stormarna dock statistiskt sett kraftigare än längre österut i landets södra och mellersta delar. Enligt Jokinen beror det här på att stormarna ofta föds på Atlanten och när vinden blåser från sydväst förekommer kraftigare stormar särskilt i skärgården vid kusten än i till exempel Östra Finland.

 

 

Att förbereda sig inför stormar

 

Åbo Energi förbereder sig inför stormar med förberedande underhållsåtgärder i synnerhet, så att skador på elnätverket inte ens uppstår.

 

– Hit hör både avverkning av träd och kvistning, berättar Åbo Energis driftschef Harri Salminen.

 

Under stormar orsakar såväl fallna träd som flygande grenar problem. Salminen kommer ihåg att på hans förra arbetsplats orsakade även gasväv som placeras ut för att skydda grönsaker på landsbygden skador på elnätet.

 

Även ledningarna ska kunna motstå vädret så mycket som möjligt. Åbo Energi genomför regelbundna underhållskontroller av elnätets ledningar.

 

– Redan vid planeringen av elnätens konstruktion beaktar man att ledningarna inte ska kunna falla ner vid hårda vindar och stormar, säger Salminen.

 

Istället för luftledningar rekommenderas även jordkabelnät, som är långt ifrån lika sårbara under stormar och kraftiga vindar som luftledningsnät, som är utlämnade åt vindarna och de närliggande träden.

 

Åbo Energi använder sig även av en vädertjänst som anpassats för energibolag och som Meteorologiska institutet upprätthåller.

 

I kontrollrummet finns alltid en eller två personer på plats som övervakar läget dygnet runt. Dessutom står alltid två installatörer beredda att rycka in utanför arbetstiden, och vid besvärliga väderförhållanden ökas arbetsberedskapen bland installatörerna. – Övervakarna följer även ständigt med elnätets tillstånd och funktioner, berättar Salminen.

 

 

I kontrollrummet är man beredd att rycka ut i alla väder

 

De jourhavande installatörerna är redo att genast ge sig ut för att ta itu med skador som stormarna orsakar.

 

På besvärliga ställen behövs ibland även specialverktyg för att komma fram. Till sin hjälp har installatörerna bland annat lastbilar, fyrhjulingar och båtar. Om vädret är riktigt dåligt tar man hjälp av sjöbevakningen, eftersom Åbo Energis båt inte är avsedd för körning i kraftiga stormar. Att garantera arbetarnas säkerhet har förstås alltid högsta prioritet, även vid dåligt väder.

 

Kvantitativt orsakas de flesta stormskadorna på små öar i skärgården, där andelen luftledningar även är större. Det bor förhållandevis få människor i skärgården, så skadorna berör färre kunder än i till exempel tätorter.

 

De flesta elavbrott som orsakas av stormar i Åbo Energis verksamhetsområde gäller lågspänningsdistributionsnätet, vilket leder till elavbrott i enskilda hushåll.

 

Åbo Energi rycker ut för att hjälpa kunderna även när det gäller att reparera stormskador i lågspänningsnätet. – Jag vill påminna alla om att ingen på egen hand bör ge sig ut för att avlägsna träd som fallit ovanpå elledningar under en storm eller vid skogsarbete, eftersom det här är livsfarligt och bör endast skötas av yrkesmän, säger Salminen.

 

Den senaste höststormen svepte in över Åbo i mitten av oktober. Naturkrafterna utsatte även då elnätet för en prövning. – I Runsala orsakade två nedfallna träd elavbrott som berörde ca 500 av Åbo Energis kunder. Alla hade tillgång till el igen efter ett par timmar, trots att det var mitt i natten och trots det dåliga vädret.

 

Efter en storm kan det bli vackert väder igen, men för att avlägsna träd som fallit över elnät och skadat dem samt för att återställa elektriciteten behövs yrkesmän som arbetar på fältet, och som gör ett fysiskt arbete med stormen vinande i öronen och regnet piskande i ansiktet.

 

En av de här yrkesmännen är elinstallatör Pertti Lindfors.Han var även i tjänst när de två träden i Runsala föll ner över elnätet under stormen.

 

– Vår uppgift var att lokalisera området där träden hade fallit ner över ellinjen. I kontrollrummet kan man se på vilken linjedel problemet är, och installatörens uppgift är att hitta stället i terrängen. Först måste man separera stället där felet uppstått från det övriga spänningsnätet, och sedan börja avlägsna träden som fallit ned.

 

I det här fallet hade träden även skadat elledningen, men under installationen hittade vi som tur genast en annan linjeutgång och elen kunde snabbt återställas.

 

Skador som uppkommit på grund av stormar sysselsätter installatörerna mest. De svåraste arbetssituationerna är när träd faller ner på stora områden på grund av en storm eller när till exempel låsta portar gör att det tar längre tid att nå målet.

 

Men hur är arbetet rent allmänt sett? – Mörkt och vått, beskriver Lindfors. Men under åren har han dock vant sig vid arbetet så pass mycket att inte ens besvärliga omständigheter stör honom. Och inte heller det faktum att elinstallatören sällan får ett tack för sitt tysta och osynliga arbete. Däremot kommer människorna nog ihåg att ringa när elen bryts.

 

– Nuförtiden är vi så beroende av el. Tacksamheten för vårt arbete visar sig kanske mest som en nöjd tystnad när elen fungerar, funderar Lindfors förstående.